bristpafantasi.blogg.se

Klockan är just nu 21.13 och jag lyssnar på Fleetwood Mac i mitt rum.

Mitt rum som jag hyr av en 19 år äldre man som jag inte kände eller visste existerade innan jag flyttade hit.

En 19 år äldre man som äter en fralla till frukost.

En fralla som han värmer i ugnen och sedan äter. Väldigt högljutt. Jag har misstagit denna fralla för chips ett par gånger.

Även bakom stängda dörrar hör jag denna fralla krasa. Även bakom stängda dörrar och till och med på min balkong kan jag från vardagsrummet höra chips malas ner.

Jag har misstagit dessa chips för en påse grus många gånger.

Jag som person är väldigt känslig när det kommer till krasande ljud. Ljud som uppstår när någon äter chips eller till exempel knäckebröd.

Jag är så pass känslig att jag kan bli irriterad när jag själv äter chips eller knäckebröd med skinka på. Vilket är väldigt synd då jag gillar både chips och knäckebröd med skinka på.

Jag stör mig inte alltid på det krasande ljudet. Men väldigt ofta så gör jag just det. Stör mig.

Jag stör mig på att den människa som jag bor med äter chips varje dag. Det hade varit okey om det var två gånger i veckan, men inte varje dag.

Jag stör mig på att den människa jag bor med har en annan sexuell läggning än den jag själv har. Och då pratar jag inte om homosexualitet. För om jag ska vara ärlig så gillar jag både bögar och flator. Stjärtgossar och tacoätande kvinnor. Jag pratar om åldersskillnader och hårda tag.

Jag stör mig på att den människa jag bor med bara verkar vara kapabel till att titta på serier som innehåller extremt mycket sexscener. Vilket leder till att jag, under den tiden jag är hemma, måste lyssna på konstant stön.

Jag stör mig på att den människa jag bor med skickar sms och frågar vart jag är och när jag kommer hem när jag är bortrest.

Jag stör mig på att den människa jag bor med skickar ett mail med samma frågor när jag inte svarat på smset, när jag är bortrest.

Jag stör mig på att den människa jag bor med söker upp mig på facebook och skriver ett privat meddelande, där han ställer samma frågor som i smset och mailet, när jag varken svarat på smset eller mailet. När jag är bortrest.

Jag stör mig på att den människa jag bor med gav mig en kram när han kom hem.

Jag stör mig på mig själv som lät det hända och jag stör mig på att jag inte förstår hur det kunde hända.

Men jag ska inte klaga för mycket, för det finns saker jag uppskattar också.

Jag uppskattar att mitt rum har en dörr och jag uppskattar att min dörr har ett lås med en tillhörande nyckel. Jag uppskattar även att jag äger ett par högtalare och även ett par hörlurar som gör ett otroligt bra jobb när det kommer till att stänga ute ljud. Jag uppskattar även att jag i fortsättningen kommer ignorera ovälkomnade kramar. Jag uppskattar även att jag har möjligheten att säga upp detta rum, vilket jag kommer att göra om cirkus 2 dagar.

Men tro mig, det är inte så farligt som det låter.

 

Men jag kan ändå inte låta bli att tänka: Hur hamnade jag här?

 

Nu är klockan 21.53 och jag lyssnar på Counting Crows.